Jag målade upp en bild av dig som inte existerade

Du ringde från andra sidan atlanten och frågade om jag saknade dig. ”Ja,” svarade jag blygt, och frågade om du saknade mig också. Du sa, ja. Det var längesedan jag kände så som jag gjorde för dig och de där känslorna kändes nästan för bra för att vara sanna. Du frågade om helgen då du skulle komma hem var vår och jag räknade ner dagarna tills vi skulle ses igen efter en månad ifrån varandra. I tankarna fanns bara du. Du, du och du.

Och så kom dagen då du skulle landa på svensk mark igen vid lunchtid. Jag jobbade, men tittade oavbrutet på klockan, tänkte att nu var du på väg hem. Jag målade upp en bild av hur du skulle åka förbi där jag jobbade bara för att äntligen få träffa mig. Jag väntade, sedan väntade jag lite till. Jag hade inte bett dig, men hoppades i hemlighet att du kanske ville överraska mig. Så varje gång jag gick ut i butiken från lagret hoppades jag att det var dig jag skulle få syn på vid kassadisken. Fast du kom aldrig. Bilden jag målat upp var för perfekt för att vara eller bli sann.

Trots det gav jag inte upp dig. I stället tänkte jag att du nog skulle höra av dig dagen därpå, när du hunnit landa hemma och helgen tagit vid på riktigt.

Det blev lördag. Jag var på toppenhumör. Jag var glad och sprallig, för jag visste ju att det var i dag jag skulle få träffa dig. Du hade inte sagt det ordagrant som i, jag saknar dig, ändå kunde jag inte sluta tänka på att du faktiskt gjorde det. Och jag saknade dig. Jag försökte fördriva timmarna med att ständigt hålla mig upptagen, allt för att inte tänka på dig för mycket. Jag skulle inte säga att det gick så bra, fast ändå, det var värt ett försök.

Nu har det gått ett tag. Jag hörde aldrig något av dig. Och meddelandena där jag välkomnade dig hem eller frågade hur din helg varit blev aldrig besvarade, om ens öppnade och lästa. Den där helgen blev aldrig vår, så som du sa. Det var inte längesedan du sa att du saknade mig. Det var inte längesedan vi omfamnade varandra och du höll min hand. Det var inte längesedan jag tänkte samla mod till mig och berätta för dig vad jag kände.

Men det var längesedan jag blev så här sårad.